Grannemedgivande vid bygglovsbefriad åtgärd

Här kan du läsa om när du behöver grannens medgivande för en bygglovsbefriad åtgärd, hur medgivandet ska utformas och vad som gäller om grannen säger nej.

När du vill göra en bygglovsbefriad åtgärd kan du behöva grannens skriftliga medgivande. Det är alltid du som bygger som ansvarar för att det finns.

När behövs medgivande?

Om åtgärden placeras närmare fastighetsgränsen än 4,5 meter behöver du grannens medgivande.

Vilka grannar ska ge medgivande?

Alla ägare till fastigheter som ligger närmare än 4,5 meter ska skriva under.

Grannar kan vara privatpersoner, företag, föreningar eller kommunen (till exempel fastighetsägare till skola eller park). Vid åtgärder nära allmän platsmark krävs medgivande från kommunen.

Hur ges medgivandet?

Medgivandet ska:

  • vara vara skriftligt
  • tydligt visa var åtgärden placeras och hur den ser ut (till exempel situationsplan och ritningar)
  • ange vilken fastighet som medgivandet gäller.

Kan grannen säga nej?

Ja. Om grannar inte vill att åtgärden placeras närmare än 4,5 meter kan de neka. Då måste du ansöka om bygglov.

Vad är skillnaden mellan grannemedgivande och grannehörande?

Grannemedgivande: ansvar hos dig som bygger, gäller bygglovsbefriad åtgärd.

Grannehörande: byggnadsnämnden informerar grannar om en bygglovsansökan och tar in synpunkter.

Andra tillstånd

Vissa åtgärder kan kräva andra tillstånd, till exempel strandskyddsdispens eller tillstånd från väghållaren. Även åtgärder som inte kräver bygglov måste följa reglerna i plan- och bygglagstiftningen och får inte orsaka betydande olägenheter för grannar. Plan- och bygglagstiftningen ställer även krav på bygglovsbefriade åtgärder, och jordabalken 3 kap. handlar om hänsyn mellan grannar.

Kontaktcenter

Vi svarar på frågor om kommunens service och verksamhet, ring eller skicka e-post till kontaktcenter.

Stängt Öppnar 10 jul kl 08.00
Hjälpte informationen på sidan dig?